Det här är ingen recension av boken Positiv antirasism av Daniel Poohl och Alex Bengtsson på Expo. Hade det varit det hade jag kanske, men bara kanske, kommit mig för att ta upp en del kritik för att boken är lite tunn, såväl i format som stundtals i analysen. Kanske hade jag som marxist kritiserat det lite (och medvetet) förenklade grundanslaget, om att rasismen bekämpas bäst genom att vi är gladare tillsammans och inte i första hand genom grundläggande samhällsförändringar och kamp mot klassamhället. Men hade jag skrivit sånt hade jag ju inte varit en särskilt positiv antirasist, eller hur? Så vi gör såhär istället:
Det här är ingen recension. Det är ren och oblyg reklam för en bok alla antirasister borde läsa och ta till sig. För den är på många sätt riktig, viktig och välbehövlig. För Poohl och Bengtsson har i grunden rätt. Antirasismen måste förnyas, och en positivare och samtidigt konsekvent ansats är ett utmärkt steg åt rätt håll. Beställ den här.
Ur inledningen:
”Det här är en idé. Den kan byggas ut, den kan kanske revideras. Men den är en start, ett försök att förnya en debatt som kört fast. Vår grundläggande idé är att antirasister sällan talar om vad man är för. Så detta är en bok om vad vi är för. Den handlar om samexistens på lika villkor, om ett samhälle fyllt med idéer och diskussioner, om att vi inte bara bär en identitet, utan många, att vi behöver en konsekvent antirasism som reagerar på alla former av intolerans och slutligen en idé om hur antirasismen kan ta plats i människors vardag.”
Foton från pressträffen:
